070-528 55 88 perrnordstrom@gmail.com

PERS FUNDERINGAR

 

Dags att visa mer uppskattning till hästskötarna!

(201122)

De är hästens kompis och trygghet.
Ingen har så nära kontakt med hästen som hästskötarna. Men det är ett hårt och slitsamt jobb. Tidiga mornar, sena kvällar och nätter. Jobb i alla sorters väder och på alla sorters veckodagar och helger.
Visserligen har det blivit bättre fokus på deras betydelse de sista åren men långt ifrån tillräckligt i förhållande till deras nedlagda tid och engangemang. De har lika stor betydelse för sportens fortlevnad som uppfödare, ägare och tränare har. Ingen kedja är starkare än dess svagaste länk, utan hästskötarna klarar vi oss inte. Så enkelt är det.
Hästskötare är tyvärr en bristvara och bristen kommer att öka om vi inte
uppmärksammar och belönar denna viktiga person för hästen.

Varför inte införa en prispeng till hästskötarna?
Skulle man inte från centralt håll kunna, i våra klassiska årgångslopp Svensk Uppfödningslöpning, Svenskt Travkriterium och Oaks, Svenskt Travderby och Derbystoet, belöna vinnarhästens skötare med t ex 25 000sek. Det blir 125 000sek per år, nog skulle det finnas utrymme för det? En liten extra uppskattning för det betydelsefulla jobb som hästskötarna gör.

Detta går ju naturligtvis att utveckla ytterligare, en bonusslant till skötarna av V75-loppens segrare kanske osv.

Om man inte från centralt håll nappar direkt på det här kommer jag att försöka hitta en sponsor till dessa hederspriser till våra skötare.
Så känner Du för att bli travsportens stora hjälte och ställa upp som sponsor till det här:
Ring mig på 070-528 55 88
Mvh travtränare Per Nordström

 

 

 

 

Jag satsar på svensk travsport!
(151020)

Vi svenskar presterar bra på internationell nivå med äldre hästar utan andra hjälpmedel än bra uppfödare, tränare samt havre, hö och vatten. Och vi når en stor del av resultaten baserat på importerat avelsmaterial från USA och Frankrike.

Nu genomgår svensk travsport en omvandling som gör att jag tror på en lyckad utveckling av sporten inom den närmaste framtiden. Vi har en ren sport och vi kan lita på att våra hästars prestationer är äkta – avelsurvalet kan grundas på verklig talang. Vi har en bra tränarkår som tillsammans med utbildningssystemet producerar välutbildade yrkesutövare. Vi har genom beslut ändrat inriktning mot en uppfödningssatsning som stimulerar till både fortsatt kvantitet och kvalitet. Beslut som lockar till drömmar om stora segrar och checkar med de yngre hästar genom bl a Premiechansningen och Breeder’s Course.

Vi har delvis ett nytt ledarskap som vrider skutan i en riktning som gör att vi har chansen att lyfta sporten. En riktning mot en satsning på avel och tävling med yngre individer. Får vi till stånd en 2-åringssport som visar de riktiga talangerna så kommer rätt hästar att utveckla den svenska travhästen och ”inköpsflyget” kommer att gå till Sverige istället för till Kentucky och Normandie.

Svenskproducerade hingstar som nått sina prestationer i unga år på ett ärligt sätt kommer att producera exportprodukter. Intjäningsmöjligheterna i unga år och uppfödarstimulansens inriktning kommer att korta generationsintervallerna för våra kommande årskullar och kvalitetsförsäkra den svenska aveln.

Vi kommer att ha en avel i världsklass som sedan sätter produkten i händerna på en kunnig och välutbildad tränarkår. Vi kan ha ett travunder på väg med goda exportmöjligheter precis som det svenska musikundret. Hoppas våra politiker förstår och hjälper oss att tillvarata möjligheten snarast.

 

Generellt barfotaförbud – en skrivbordslösning?
(131128)

Förslaget att införa ett generellt barfotaförbud och att det skulle vara lika för alla känns åter igen som en skrivbordslösning. Ett förslag skapat av personer utan tillräcklig kunskap och erfarenhet på området. Eller?

Vissa hästar far illa av att tävla med belastade hovar och andra utan skor men samtliga far illa av dåliga banor. Det som definitivt är sämst för hästen är dåligt skötta banor oavsett om det är tävling eller träning. Hästarna är individer som har olika förutsättningar att träna och tävla och varje tränare har ett ansvar att se till hästens bästa. Vissa hästar sliter ont av belastning på hovarna när den kommer i mål på en 15-tid men är betydligt fräschare vid barfotakörning på en 13-tid och för andra är det tvärtom. Det strikta tränaransvaret bör gälla här så som på andra områden; anpassa hovbeslag efter individ och banförutsättningar. Nu verkar det som att vi av ekonomiska skäl ska tillåta sämre banskötsel – en för hård, en ojämn eller en för lös bana sliter hårt på våra hästar. Tillåt inte travtävlingar på dåligt banunderlag oavsett årstid och tillåt inte den banveterinär att fortsätta sin tjänst som inte har kurage nog att ställa in tävlingar på otjänlig bana, vilket är en del av deras uppgifter.

Det naturliga för hästen är utan skor, det är så den föds. Vi bör se till att ha banunderlag som tillåter det naturliga, d v s barfotakörning. Vi ska inte uppmuntra att ha tävlingar på sämre underlag. Har vi inte ekonomi till det, så låt bli att tävla! ST får se till att inga tävlingar genomförs på dåligt skötta banor. Vi kan inte försvara att ha sämre banor vintertid ,då är det okej att bortse från djurskyddet. Eller…? Vi kan heller inte bortse från att vissa hästar far illa av att tävla med belastade hovar. Ett generellt barfotaförbud skulle inte vara lika för alla, inte vara rättvist och inte vara bra ur djurskyddsaspekt.

Lägg ansvaret på tränaren för hästens hovar och på ST och travbanans personal gällande bra banunderlag. Stoppa en utveckling mot sämre banunderlag, sämre sport och sämre djurskydd!

För att utveckla och göra banorna bättre och skonsammare för våra hästar; bygg större banor och gör värmeslingor i banorna för att få ett bra underlag året om. Visserligen en stor engångskostnad men som kommer att betala igen sig många gånger om över sikt med betydligt mindre banunderhåll på vintrarna. Dessutom är det mycket bättre ur miljösynpunkt med mindre utsläpp och åtgång av diesel från traktorer som inte behöver köra dessa otaliga varv för att hålla igång banan så att den inte blir för hård. Man sparar dessutom på personalkostnader och på den mindre åtgången av salt.

Att presentera en bra bana vintertid kräver en stor plånbok. Kanske ska vi köra mer trav på de större banorna under den besvärliga årstiden?

Dagens bankropp med dess storlek och dosering är gjorda för 1.20 tider, som ju passade utmärkt när banorna byggdes – på 60 70-talet! Vår avel och kunskap har gått framåt och hästarna springer idag minst 10 sekunder fortare men utvecklingen av banorna har stått still.

Generellt bör vi byta ut medlemmar i travsällskapen så att medelåldern sänks och då kommer vi också få beslut fattade av människor som har framtiden framför sig och inte bakom sig!

Som min kollega Ludde en gång sa: ”Utvecklas man inte så avvecklas man” .

 

 

Dags att uppgradera montén!
(131106)

Jag ska i ärlighetens namn erkänna att jag aldrig har varit någon stor förespråkare av montésporten i Sverige, men man är aldrig sämre än att man kan ändra uppfattning. Och det har jag sannerligen gjort nu!

Jag har inte innan den här hösten insett vilken potential montésporten har för att ge hästar, som av en eller annan anledning inte fungerar i sulky, en andra chans, .

Ta historien om M.T.Henry Thierry som exempel. En stor (mäter strax över 170cm idag), snygg svart hingst (numer valack) efter franske Meaunles du Corta inhandlades åt hästägare på Elitauktionen 2010. En väldigt speciell häst som jag har fått många av mina gråa hår av. Han kunde liknas vid en bil med en gigantisk motor på 600 hästar under huven men som du inte får ner kraften i backen med. Jag visste att kapaciteten fanns men det var näst intill omöjligt att få runt honom i trav för vagn. Trots att jag provat i princip alla olika bett, huvudlag, skor och balanser som finns fick jag bara runt honom 1 gång felfritt i sulky på 10 starter, för att inte tala om alla de hundratals galopper han tagit i träning. Även om jag hade kunnat ta gift på att han hade en icke travar-gen (CA) i sig nedärvt från sin franska pappa redan innan, så gentestades han och vi fick då svart på vitt att så var fallet. Många gånger har jag fått frågor om hur och varför jag orkat fortsätta med honom. Och faktum är att jag var väldigt uppgiven efter trippla galopper på Jägersro 13 augusti i år och nära att ge upp men tänkte att det finns en sista utväg trots att man inte brukar ta en 4-åring med 28 tusen på sig till monté.

Efter att Anja Frick ridit honom i det första montéjobbet hemma på gården stod det klart och det är inget beslut som jag ångrat. 4 raka segrar har det blivit efter ett klockrent kvallopp i september. Hästen har hittat sig själv, blivit harmonisk och lyser av självförtroende. Han går bara jobb för vagn men trots det är han lugn och rytmisk och trivs med livet. All den tid och tankeverksamhet vi lagt ner på hästen betalar verkligen igen sig nu.

Jag tycker med den här upplevelsen att man borde satsa mer på montésporten i Sverige. Vi har ryttare som är duktiga och med den negativa utveckling som vi har idag så behöver vi ha in nytt ungt blod in i travet och montésporten är en utmärkt inkörsport för ryttare från t ex ridsporten att testa på travet och dess tjusning.

Jag kommer själv att testa fler hästar i disciplinen och även om loppen är få och prispengarna än är lite blygsamma så väger det upp när man ser resultatet med en häst som hittat sig själv, fått självförtroende och som trivs med sitt jobb.

 

 

Välj rätt uppfödning för framgång!
(121215)

Trav är en till stor del en materialsport, det gäller att köpa rätt häst för att nå framgång. Väljer du fel häst så uteblir framgången.

Materialet dvs hästen skall väljas hos seriösa, kunniga och ärliga uppfödare. Det finns tyvärr även den andra sorten i branschen. Starta sökandet hos den kunnige uppfödaren med tillräckligt stora och bra marker för unghästarna att röra sig på så att deras muskulatur utvecklas och senor och leder stärks. Utfordringen betyder mycket likaså avmaskning med rätt intervall och mängd. Hästens kontakt med människan från start har också stor betydelse, att tidigt skapa förtroende och samspel. Vissa som sysslar med uppfödning lyckas nästan alltid att producera fysiskt välutvecklade hästar som tål träningen och tävlandets påfrestningar. Dessa uppfödare har också skickat med hästen förtroende för människan. Från dessa uppfödare kommer ständigt bra hästmaterial att ta i träning. Här skall du söka din häst.

Andra producerar tyvärr mindre hållbara hästar ofta beroende på okunskap eller så har de för små eller undermåliga marker. För små marker ger för lite utrymme för lek och racing. För lite eller felaktig mat innebär också att hästen begränsar sina rörelser för att spara energi och hämmas i sin utveckling. Hästarna utvecklar inte sin fysik på ett sätt som gör dem tåliga för träning och motståndskraftiga mot sjukdomar. Det innebär att den inneboende talangen inte får chansen att utvecklas, genom att hästen ständigt stoppas av skadebekymmer eller sjukdom. Här ska du inte söka din häst.

Ju mer du ser på unghästar och besiktar unghästar desto större tur har du vid valet av häst.

Vill du ha råd vid ditt hästköp eller hjälp att välja uppfödare och den enskilda hästen – hör av dig.

Mvh Per Nordström

På bilden: Denim Boko; finalist i Svensk Uppfödningslöpning 2012, en toppindivid som jag besiktigade och valde ut redan som fölunge.

 

 

ST tjänar pengar på andras olycka?
(120915)

En man sitter och kör sin bil. Han ligger i vänster fil på den tvåfiliga motorvägen för omkörning av två andra personbilar. På väg upp jämsides med den bakre av dessa två bilar vrider helt plötsligt föraren av denne rakt ut mot mannens bil. Bilarna touchar i varandra och för att undvika en allvarlig olycka måste mannen bromsa och styra sin bil mot mittkonsolen gjord av betong. Den allvarliga olyckan uteblev p g a av mannens sinnesnärvaro och blixtsnabba reaktion men hans bil är totalt förstörd på den vänstra sidan och mannen själv kunde inte jobba mer den veckan p g a hjärnskakning. Föraren, som ju solklart orsakade skadan på mannen och dennes bil, döms av rätten till skadestånd för att vara vållande, p g a oaktsamhet, till personskada och skada på bilen. Skadeståndet ska han betala till staten. Mannen som blivit påkörd får däremot ingenting.

Rättvist? Jaså inte? Men så här funkar det i Svensk Travsport för dagen.

I skadeståndslagen står att läsa: Skadestånd är den ersättning som den som orsakat en skada betalar till den som drabbats av skadan, som ersättning för denna.

Borde inte den principen efterlevas inom Svensk Travsport också? Eller är jag helt fel ute?

I förra veckan på Solvalla under avancemang i tredje spår i sista sväng fick jag mig en bredsida av ett ekipage som vred ut på oss så att min häst stördes till galopp och en garanterad andraplats och 50 000kr gick upp i rök. Den skyldige till trängningen diskades och fråntogs sin fjärdeplacering, dömdes till avstängning och 2000kr i böter. Böter som betalas till Svensk Travsport. Hur mycket led Svensk Travsport och hur mycket pengar förlorade dom på det tilltaget? Mina hästägare fick ingenting!

Idag var det dags igen, min häst blev grovt störd till galopp i starten och tappade så mycket mark att chansen att vara med och tjäna några större pengar var obefintlig. Två stycken dömdes som skyldiga den här gången och får ett inbetalningskort skickat av ST hem i brevlådan på 900kr vardera som straff. Hästägarna får ingenting den här gången heller.

Är det inte dags att se över reglementet gällande böter? Naturligtvis ska de allmänna bestraffningarna för övriga förseelser fortsätta att regleras på det sätt som det gör idag men varför ska ST inkassera böterna när det finns en solklar part som blir drabbad både ekonomiskt, fysiskt och kanske också tappar lusten i slutändan. De två sistnämnda aspekterna gäller både hästen och ägaren.

Jag personligen, och förmodligen samtliga hästägare med mig, tycker inte att det finns någon logik i detta och jag hoppas att det blir en ändring till det bättre snarast.